En date i mörkret?

Är det bra eller dåligt att inte se den man dejtar.

Jag tog mig en liten titt på femmans nya datingprogram. Det går ut på att man inte ska se varandra under tiden som man lär känna varandra. Det var tre par. Alla verkade tycka att just deras dater verkade vara riktiga toppenmänniskor! Det var verkligen folk som de klickade med. Till slut fick de dock se sina dater i ljus. Som tur var så kunde inte den personen som hade ljuset på sig se reaktionen på den som tittade. En av tjejerna såg ut som hon höll på att kräkas. Den andra tjejen såg allmänt missnöjd ut. Den tredjr tjejen såg dock ut som hon hade vunnit femton miljoner på lotto. Hon blev riktigt till sig i trosorna.

Killarnas reaktioner var väl inte rikigt lika illa. Den första killen missade jag. (Satt ju här framför datorn samtidigt...) Den andra killen blev skitnöjd! Den tredje tyckte att tjejen var söt, men inte så modellik som den bild som han hade målat upp.

Det hela avslutades med att de fick välja om de ville träffas i ljuset eller inte. De två första tjejerna packade sina väskor och drog, utan att träffa killarna. Det sista paret valde att träffas även i ljuset.

Samtidigt som jag tycker att det är såååå uttjatat med datingprogram, så tycker jag att det var ett roligt koncept! Det var roligt att se hur de först sitter och såger att det är insidan som är viktigast och hur de längtar efter ett förhållande som inte bygger på enbart utseende osv... Sen så blir de intresserade av en personlighet och hånglar loss och pratar högt om hur underbart personen kysser (Ok, nu handlar det mest om tjej nr 1.). Sen när man får se personen så blir den helt plötsligt ingenting värd alls. Inte ens en date utan kameror där man, om man verkligen inte vill träffa personen igen, kan tala om detutan att hela Sverige ser på...

Jag kanske ska tillägga att ingen såg ut som att man hade grävt fram honom eller henne under en sten ute i skogen. Visst såg vissa bättre ut än andra, men det var ju inga noll eller tiopoängare med. Tjejen som reagerade sämst (enligt mig) var ju absolut inte ens i närheten av att vara en tiopoängare själv...

Undrar varför man målar upp en sån drömbild av vad det är för en person man träffar? För det första -Hur många tiopoängare söker sig till ett sånt här program? De kan ju få till en massa dater själva. - Varför skulle de som gör programmet bara ta med de allra hetaste? Det blir ju inte alls lika bra TV! -Och för det tredje. Varför inte hålla munen stängd när det kommer till allt snack om hur insidan är det viktigaste om man inte tycker det. Då gör man ju bara bort sig i TV. Samtidigt som man kanske sårar någon.

Jag vet att utsidan räknas. Jag försöker verkligen inte hymla med det. MEN, om man ställer upp på ett sånt här program.Gör man då inte det för att testa någonting nytt? Varför inte gå på ett par dater med fempoängaren och se om han eller om inte vinner i längden?

Vet inte om jag kommer att fortsätta att titta nästa vecka... Men känner jag mig själv rätt så gör jag nog det. Sån är jag! :-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0