pitbullpaddansmamma

Har tillbringat i stort sett hela dagen med att städa. Sparkade ut resten av familjen i några timmar och satte på mig stooooora städrocken. Det är så himla skönt att få gå och skrubba och skura i fred! Det blir så himla fint efteråt och jag hinner verkligen inte med städningen ordentligt i veckorna. Det är svårt när man har en liten mammig tjej som vill ha, eller rättare sagt, kräver i stort sätt konstant uppmärksamhet. Men, men, jag ska försöka bli bättre på det. Det är ju så himla skönt att vara i en välstädad lägenhet.

Kom idag på att magen har blivit ordentligt stor nu. Skulle ta och dammsuga under soffan och fram kommer två av PBPs strumpor fram. Olika färg var det på dem, så jag tänkte att det kanske var bäst att krypa ner på golvet för att se om de andra tillhörande två strumporna oxå skulle gömma sig där under. Det gick lite så där. Det var ngt stort och otympligt i vägen frampå mig. Får ta och lära PBP att man inte ska ta av sig strumporna för att sedan slänga dem var som helst. Jag tror att jag har två alternativ här: antingen så lär jag henne att lägga strumporna väl synligt och gärna i höjd med min höft så jag slipper böja mig så mkt. Eller så får jag ta och limma fast strumporna på fötterna på henne... Undrar vilket sätt som skulle fungera bäst??? :-)

Jag har idag tillagat min första jansson. Jäklarns vad nöjd jag är! Den blev skitgod rent ut sagt!!! Det tyckte både jag och sambon. Alltid roligt när man kan göra ngt nytt som alla tycker om! Nu är ju kanske just min karl inte den allra svåraste att tillfredsställa på just det planet. Han äter i stort sett vad som helst. Jag brukar vara aningens kinkigare. Men, mmmmmm, vad god den var!

Det bästa av allt är att jag gjorde så mkt att det räcker till i morgon oxå! :-)

Tittade på bonde söker fru igår. Det visas ju även i kväll och på fredag. Jag har ju följt i stort sett hela säsongen. Jag kan väl inte säga att det blev ngr större överraskningar när de skulle välja ut den som de skulle ta med sigpå semester.

Det har varit en härlig säsong med Roger som är så himla bortkommen och vilsen. Han är ju så borta att man inte kan låta bli att älska honom. Samtidigt som man sitter med en skömskudde storlek enorm framför ansiktet lite då och då.

Tjejen, som jag har glömt bort vad hon heter har gått och blivit tokkär. Hon är bara sååå söt på riktigt liktsom! Så himla roligt att se om deras förälskelse leder till någonting! Får se i morgon hur det har gått.

Sen den unga killbonden som hade varit sugen på en viss tjej från start, men framåt slutet upptäckt att hon var en riktigt surf***a. Ok, han kanske inte sa det riktigt på det sättet. Det var min lilla tolkning. Han valde en tjej som verkar mkt mera mjuk, snäll och sympatisk. Skulle tro att det var mera rätt för även han är lite smått bortkommen och blyg när det kommer till det motsatta könet. Den tjejen som han inte valde, förstår jag faktiskt inte varför hon ens var kvar på gården. Hon var inte alls intresserad av honom. Stannar man då kvar för att man vill bli känd från TV, eller?

Sist men inte minst så valde bonden med den lilla söta hunden. Han valde den vältränade blonda söta kvinnan som han skulle kunna ha roligt med. Han hade lite svårt att bestämma sig. Den ena skulle han kunna ha roligt med och den andra skulle typ kunna vara hemma på gården och ta hand om hemmet och honom. Han valde som sagt den roliga. Spännande att se om det är roligt i längden oxå!

I vilket fall som helst så måste det vara ett sjukt svårt sätt att träffa en person som man verkligen kan bli kär i! Och om man  nu skulle vilja fortsätta träffas efyter att programmet är slut, hur löser man det om man bor i helt skilda delar av Sverige?

Jag vet iaf vad jag ska göra i kväll klockan åtta.

Så har det känts idag! PBP har inte visat sig från sin bästa sida direkt. Jag kan förstå henne. Vi har inte varit ute sedan i lördags, då vi var på kalas och tydligen lyckades smitta ner åtminstonde en person. Man blir lite smått knäpp av att bara stirra in i samma väggar hela tiden! Igår tog vi oss iof ut till brevlådan och postade en bunt med julkort. Det var väl en promenad på ca 10 minuter, men oj så skönt det var. Jag vågar inte ta mig längre bort innan jag är säker på att det inte kommer en massa bajs från den lilla sötnosen. Hennes rumpa skulle verkligen inte tåla en endaste onödig extraminut med bajskontakt. Den är näst intill sårig efter de här dagarna.

Nu har det varit väldigt mkt skitsnack. Stoppar för det här!

Jo, efter att ha haft ett skrikigt barn här hemma hela morgonen så kom jag på varför humöret var så sjukt dåligt. Hon är nämligen inte bara envis och vill ha sin vilja igenom. Nej, hon harsjukt bra minne oxå! Det var nämligen så att när jag satte på Tvn i morse så gick DVDn igång och teletubbisarna började visas. Slog lite snabbt över till femman som jag ville titta på och gick och gjorde iordning frukost. Det var ju lugnt så länge hon hade ngt att äta, men sen satte det igång igen. Jag kunde vrekligen inte få tyst på henne. Fattade inte alls vad hon menade. Det tog drygt en timme innan jag kom ihåg hur morgonen hade börjat.

Frågar då om PBP vill titta på teletubbisarna. Gissa om hon blev glad! Hon sken upp som en sol! Satte sig sedan framför TVn och sjunger och dansar tillsammans med de små figurerna.

Jag brukar inte vilja att hon ska titta så himla mkt på TV, men när man bara är inomhus så tar till slut aktiviteterna och framför allt mitt hitta på och tålamod slut. Hon älskar verkligen de små färgglada figurerna.

Igår försökt jag med saltkråkan. Båtsman var väl intressant i ca fem sekunder, sen fick filmen vara på ett litet tag till bara för att jag ville titta. Emil går lite bättre. Där har de ju många djur som visas lite så och då och så är det ju en sång mellan varje avsnitt. Mkt bra tycker PBP!

Igår ville hon bestämt gå upp före fem. Då satt vi en stund och tittade på den där token som ska bli kompis med ett gäng vilda lejon. Nu kan minsann även PBP ryta som en riktig lejoninna.

Det ser ut som det skulle kunna bli riktigt fint väder även idag. Kanske vågar vi oss ut en sväng efter lunch. Om inte annat så ska vi ta sjukt långa och sköna promenader i helgen! :-)

Den här gången kan jag inte skylla på katterna. Nej, den här gången var det kräk och bajskavalkad.

Jag förstår verkligen inte hur mkt bajs det kan rinna ut ur en sån liten rumpa.

Vaknade av att PBP låg och gnydde lite i sängen. Tänkte att det var lika bra att gå in och kolla om hon hade fått ur sig ngt. Det kan man lugnt säga att hon hade. Hon var täckt fram nacken ner till knäna, på både bak- och framsidan med bajs. Hon hade tydligen legat i det ett bra tag oxå stackaren!

När allt inkl. barnet var sanerat, så tänkte jag att hon nog skulle må bra av lite blåbär. Så jag gör iordning blåbärskräm och serverar med risgröt. Tänker att det vore bra för magen. Det tyckte inte magen kan jag tala om. Så fort hon fick i sig en tugga så körde hon en jättespya oxå. Det var bara till att börja sanera igen. Frågar lilltjejen om hon skulle vilja ha lite välling i stället. Tänker att det kan gå bättre med ngt flytande. Det såg nämligen ut som att hon har reagerat på konsistensen.Hon svarar ja och jag gör iordning en flaska. Även det försöket slutar med jättekräka. Ännu en sanering. Hann även med ytterligare tre bajsblöjor innan vi somnar igen.
Vi har nu varit vakna i 1½ timme och hon har hunnit bajsa fem gånger!!! Det tar verkligen aldrig slut. Tur att hon är glad och pigg för det mesta iaf! Och att hon fick i sig lite vätskeersättning och välling nu på morgonen.

Hoppas verkligen att hon blir ngt fastare i magen snart!

Det har varit dåligt med inlägg här nu. Det beror till stor del på att herr och fru magsjuka har flyttat hit.

Shit vad jobbigt det är att vara magsjuk! Man blir ju helt totalt matt i hela kroppen!!!

Lilla stackars PBP var den som var först ut. Hon brås mest på far sin och det allra mesta kommer ut där bak. Det tycker ju jag är skönt, men hennes stackars underliv har ändrat färg. Det har för tillfället samma färg som en röd julgranskula. Sista gångerna vi skulle tvätta rent henne så bara skrek hon för att det gjorde så ont och då duchade vi ändå bort bajset för att slippa torka så mkt i rumpan. Det skar verkligen i våra hjärtan!

En sak som dock var lite komisk hände i morse. Det var iaf fruktansvärt roligt att titta på i våran monitor som vi har för att kunna titta och lyssna på PBP. Hon hade vaknat och sambon gick för att ta upp henne. Jag ser att hon har ställt sig i sängen. Hon sträcker fram handen till sin pappaoch säger. Där. Tack, tack! säger han och går ut i hallen där lampan är tänd för att se vad det var. Han säger till mig att det ser ut som ngn sorts böna eller ngt. Jag kom fram till att det var en blit korv som han hade fått. Våran lilla flicka delade så snällt med sig utav sin kräka till sin pappa. man ska börja lära dem att dela med sig i tidig ålder, tycker ni inte?!? :-) Det blev alltså en stor sanering vid femtiden hemma hos oss.

Konstigt nog, även om vi är överlyckliga för det, så har hon varit på sjukt bra humör och väldigt pigg dessa dagar!

Själv börjar jag känna mig relativt bra nu. Ska inte gå in närmare på detaljer just nu, men ordentligt prickig har jag hunnit bli runt ögonen iaf. Är det ngn annan som blir det när de kräks, eller är det bara jag? Jag ser helt knäpp ut i vilket fall som helst!

Hoppas verkligen att inte sambon åker på samma sak!

Ska nog gå och lägga mitt trötta huvud på en kudde och se om jag kanske kan ta och känna mig lite bättre i morgon.

Nu har jag varit borta från bloggen bra länge. Har verkligen inte haft någon ork till att skriva ngt.

Dagarna har passerat som vanligt och inga större saker har inträffat. Eller jo, förresten. En stor sak har hänt med PBP.

Det kanske inte låter så stort i era öron. Kan oxå hända att ni kommer att tycka att det låter åt skogen fel det som jag kommer att berätta. Men, men. Det struntar jag i, för för mig och framför allt för PBP så är det ett jättesteg i utvecklingen.

Vi var på öppna förskolan igår. Det är alldeles lagom mkt barn och med alldeles lagom energi. Inte för stökigt med andra ord... PBP var superglad och väldigt framåt. Hon lärde sig att gå i trappan som de har och även att klättra upp i rutschkanan (hur tusan det nu stavas...). Men det stora kommer här: Hon puttade till två andra barn. Visst det får man ju absolut inte göra och det sa jag ju även åt henne, men inombords log jag ett inte helt litet leende. Det är nämligen så att hon har varit extremt försiktig. De andra barnen har kunnat knuffa henne och ta hennes saker medan hon bara böjt ner huvudet och sett lite ledsen ut. Inte sagt någonting, men man har sett att hon blir ledsen. Igår sa hon alltså ifrån för första gången! Det känns bra atthon faktiskt kan ta och säga ifrån lite själv, även om knuffar kanske inte är det mest optimala sättet.

Det var heller inte helt oprovocerat. Åtminstonde inte ena gngen. den andra gången missade jag tyvär. Men den gången jag såg så var det en äldre flicka som promt skulle tränga sig förbi på en träningstrappa som de har på öf. Eftersom att det var första dagen som PBP gått i den trappan så var hon lite osäker. Kommer det då ett större barn och ska tränga sig förbi och alltså ta bort PBPs ena hand som hon håller i räcket med, så tycker jag nog innerst inne att det är helt ok att knuffas lite. Den andra tjejen gjorde ju inte heller rätt...

Idag var hon lika framåt och glad. Hon dansade för fullt på samlingen och har även börjat sjunga med lite i sångerna. Dock inga knuffar idag. Det har varit en liten tjej på öf som jag har haft lite svårt för då hon har varit väldigt knuffig, ska ha:ig och inte speciellt snäll mot ngn utav de andra barnen. Hon har varit jättesnäll mot PBP de senaste gångerna. Speciellt idag. De lekte tillsammans och hon visade PBP hur man skulle göra vissa saker och väntade jättegulligt på att PBP skulle bli färdig. Hon tog ju då lite längre tid på sig än den här stora tjejen. Den flickan har klättrat några placeringar på min favvolista. Tänk vad lätt det kan vara att glädja en mamma! :-)

En annan sak där det märks stor skillnad är hur PBP är bland andra vuxna. Det är ju fortfarande så att hon inte kastar sig runt halsen på vem som helst, men det har jag ju absolut inte räknat med heller. Det är så att det har kommit en ny tjej till öf. Hon har varit där med sin mamma de två senaste dagarna. Det första hon gjorde när hon kom igår var att ge PBP en puss. Sen lekte de och kramades och pussades för fullt flera gånger. På köpet så har liktsom PBP börjat gilla mamman oxå. Hon pratar ingen svenska, förutom hej, typ. Hon kunde ta och busa med och lyfta PBP från första stund. Det tror ajg inte att det är ngn annan som har fått göra. Men hon sänder ut en mjuk energi och är inte så skränig och högljudd som vissa av de andra mammorna kan vara. Kanske är det det som PBP fastnade för. Jag vet faktiskt inte,men det känns fruktansvärt skönt att det har börjat släppa för lilltjejen nu!

Hoppas, hoppas, hoppas att det håller i sig nu över jullovet oxå!

god jul

här har det bakats pepparkakor. Idag ska de hängas upp och sprida lite julkänslor.

Jobbar nu för fullt med att fåPBP att somna på kvällarna. Därför kan det hända att det blir en liten bloggpause här ett tag framöver. Eller så kanske jag kommer behöva sriva av mig min frusruration. -vi får se hur det blir...