Lite kort om helgen.
OK. Fredagen har jag inga direkta minnen ifrån, så fråga mig inte vad vi gjorde då...
I lördags så åkte jag och PBP först på en frukost/lekdate hemma hos en av PBPs små kompisar. Inte för att de är så himla smä längre, men iaf. Det var jättetrevligt. Tråkigt bara att vi inte kunde stanna kvar lite längre. Vi skulle ju åka till Eskilstuna för att fira morbror Rickard som fyller år i morgon. Före det skulle vi hinna äta oxå. Eftersom vi hade glömt att ta med mat till lilltjejen så har hon nu gjort sin debut inom snabbmatskedjan MAX. Hon fick mumsa i sig en hamburgare och en fruktsallad. Gissa om hon var lycklig! :-) sen blev det en massa gott fikabröd hos moster och morbror. PBPs moster och morbror alltså. Det blir så konstigt nu när man för det mesta kallar folk för det som de är i förhållande till PBP! Senast idag så sa jag pappa och både sambon och min pappa svarade. Så kan det ju lätt bli...
När vi var klara med att fika så skjutsade vi hem min faster innan vi skulle ta oss ut på landet hem till mamma och pappa. Vid den här tiden hade det snöat kraftigt samtidigt som det blåste som bara den. Då gäller det att försöka tänka ut bästa möjliga väg att åka, för vägarna yr ju igen på ett tjillevipp! Hade jag fortfarande kört skodan så hade det inte varit några problem. Den tuggade sig fram på alla möjliga ställen. Forden är inte riktigt lika bra på att ta sig fram. Igår skötte den sig dock bra! Vi kom alltså fram utan några problem.
Entrecôte, potatisrosor och grönpepparsås var vad som väntade oss när vi kom fram. Jag säger bara Mmmmmmmm!!!! Så sjukt gott!
Efter en natt med väldigt lite sömn så vaknade jag upp i ett sagolandskap. Helt underbart väder. Stålande solsken (solen hade ju iof inte gått upp när vi vaknade, men, men), -22 grader kallt och 30 cm nysnö. Fy tusan vad vackert det kan vara på landet!
Jag njöt! Vissa andra som tex mina päron tyckte dock att det kunde få vara slut på all den här j***a snön nu. Kan kanske förstå dem, men den här vintern kommer jag att komma ihåg som den mysigaste jag har varit med om.
I vilket fall som helst så var det bara för oss att kavla upp ärmarna och sätta igång och skotta vägen. Kan säga att det är en ganska så lång väg... Jag kan faktiskt säga att vi alla skottade, för jag och PBP hjälpte faktiskt till en stund. Inte en så himla lång stund, men iaf... Det är en liten fördel man har som gravid. Folk tycker inte att man ska ta i för mycket, så då får man ta hand om frusna barn istället för att utföra hårt kroppsarbete. Kan rekommendera det till er som inte gillar att skotta... :-)
Sen tog pappa och sambon och åkte till fasters sommarhus och skottade lite. De fick pulsa fram i snö som räckte dem upp till paketet om man säger så. Sen skulle pappa skotta lite tak. Han klättrade upp och skottade det han skulle. Sen var problemet att ta sig ner. Sambon kom med det smarta förslaget att han skulle hoppa ner i snöhögen som hade blivit. Det gjorde han och försvann i stort sätt. Gud vad jag skulle ha betalat bra för att se det! Pappa satt alltså fast i en snöhög. När han skulle dra upp benen så tappade han skon. Medan han jobbar för att få upp skon som ligger begravd längst ner i högen så skottar sambon fram det andra benet så pappsen kan ta sig ut. Gissa om de var blöta och kalla när de kom hem igen!!! Men vilken syn det måste ha varit. Undra om sambon vågade skratta eller om han var för finkänslig för det?
Tur att pappa inte åkte dit själv och hoppade ner i snöhögar. Då hade han kunnat sitta där till i midsommar när snön äntligen har smält bort.
Ta det som en varning till er alla. Hoppa inte i allt för höga snöhögar om ni är ensamma. Om ni är två så se till att inte ha ngt otalt med den som är med er. Om det skulle vara så att just du råkar fastna så vill du ju inte bli lämnade där. Se alltså till att umgås och att umgås med rätt personer så här i snötider! :-)
Hem gick det iaf väldigt fint att köra för vägarna hade hunnit bli plogade innan vi åkte.
Liiite småproblem med att hitta rätt parkeringsplats bara. Snövallarna är så höga att man inte ser numreringen. De är även så pass breda att det är halvt omöjligt att ens försöka skotta sig fram till numren. Jag ställde mig lite på känn och hoppas att de andra har överseende med det.
Nu är jag så sjuuukt trött att jag håller på att somna sittandes här framför datorn. Kanske dags att borsta tänderna och krypa till kojs då, eller vad säger ni?
I lördags så åkte jag och PBP först på en frukost/lekdate hemma hos en av PBPs små kompisar. Inte för att de är så himla smä längre, men iaf. Det var jättetrevligt. Tråkigt bara att vi inte kunde stanna kvar lite längre. Vi skulle ju åka till Eskilstuna för att fira morbror Rickard som fyller år i morgon. Före det skulle vi hinna äta oxå. Eftersom vi hade glömt att ta med mat till lilltjejen så har hon nu gjort sin debut inom snabbmatskedjan MAX. Hon fick mumsa i sig en hamburgare och en fruktsallad. Gissa om hon var lycklig! :-) sen blev det en massa gott fikabröd hos moster och morbror. PBPs moster och morbror alltså. Det blir så konstigt nu när man för det mesta kallar folk för det som de är i förhållande till PBP! Senast idag så sa jag pappa och både sambon och min pappa svarade. Så kan det ju lätt bli...
När vi var klara med att fika så skjutsade vi hem min faster innan vi skulle ta oss ut på landet hem till mamma och pappa. Vid den här tiden hade det snöat kraftigt samtidigt som det blåste som bara den. Då gäller det att försöka tänka ut bästa möjliga väg att åka, för vägarna yr ju igen på ett tjillevipp! Hade jag fortfarande kört skodan så hade det inte varit några problem. Den tuggade sig fram på alla möjliga ställen. Forden är inte riktigt lika bra på att ta sig fram. Igår skötte den sig dock bra! Vi kom alltså fram utan några problem.
Entrecôte, potatisrosor och grönpepparsås var vad som väntade oss när vi kom fram. Jag säger bara Mmmmmmmm!!!! Så sjukt gott!
Efter en natt med väldigt lite sömn så vaknade jag upp i ett sagolandskap. Helt underbart väder. Stålande solsken (solen hade ju iof inte gått upp när vi vaknade, men, men), -22 grader kallt och 30 cm nysnö. Fy tusan vad vackert det kan vara på landet!
Jag njöt! Vissa andra som tex mina päron tyckte dock att det kunde få vara slut på all den här j***a snön nu. Kan kanske förstå dem, men den här vintern kommer jag att komma ihåg som den mysigaste jag har varit med om.
I vilket fall som helst så var det bara för oss att kavla upp ärmarna och sätta igång och skotta vägen. Kan säga att det är en ganska så lång väg... Jag kan faktiskt säga att vi alla skottade, för jag och PBP hjälpte faktiskt till en stund. Inte en så himla lång stund, men iaf... Det är en liten fördel man har som gravid. Folk tycker inte att man ska ta i för mycket, så då får man ta hand om frusna barn istället för att utföra hårt kroppsarbete. Kan rekommendera det till er som inte gillar att skotta... :-)
Sen tog pappa och sambon och åkte till fasters sommarhus och skottade lite. De fick pulsa fram i snö som räckte dem upp till paketet om man säger så. Sen skulle pappa skotta lite tak. Han klättrade upp och skottade det han skulle. Sen var problemet att ta sig ner. Sambon kom med det smarta förslaget att han skulle hoppa ner i snöhögen som hade blivit. Det gjorde han och försvann i stort sätt. Gud vad jag skulle ha betalat bra för att se det! Pappa satt alltså fast i en snöhög. När han skulle dra upp benen så tappade han skon. Medan han jobbar för att få upp skon som ligger begravd längst ner i högen så skottar sambon fram det andra benet så pappsen kan ta sig ut. Gissa om de var blöta och kalla när de kom hem igen!!! Men vilken syn det måste ha varit. Undra om sambon vågade skratta eller om han var för finkänslig för det?
Tur att pappa inte åkte dit själv och hoppade ner i snöhögar. Då hade han kunnat sitta där till i midsommar när snön äntligen har smält bort.
Ta det som en varning till er alla. Hoppa inte i allt för höga snöhögar om ni är ensamma. Om ni är två så se till att inte ha ngt otalt med den som är med er. Om det skulle vara så att just du råkar fastna så vill du ju inte bli lämnade där. Se alltså till att umgås och att umgås med rätt personer så här i snötider! :-)
Hem gick det iaf väldigt fint att köra för vägarna hade hunnit bli plogade innan vi åkte.
Liiite småproblem med att hitta rätt parkeringsplats bara. Snövallarna är så höga att man inte ser numreringen. De är även så pass breda att det är halvt omöjligt att ens försöka skotta sig fram till numren. Jag ställde mig lite på känn och hoppas att de andra har överseende med det.
Nu är jag så sjuuukt trött att jag håller på att somna sittandes här framför datorn. Kanske dags att borsta tänderna och krypa till kojs då, eller vad säger ni?
Kommentarer
Trackback
