Uttråkad och lite ensam...
Därför sitter jag nu här framför datorn igen. PBP är nattad för ett bra tag sedan med alvedon i kroppen eftersom febern nu har intagit hennes lilla kropp. Karln ligger i badet och tänker nog göra så ett bra tag till. Han har skitont i ryggen nämligen... Jag har suttit och tittat på så ska det låta, ätit lite snacks och försökt ha det llite fredagsmysigt för mig själv. Är inte riktigt lika fredagsmysigt om man ska vara ensam och göra det. Men om jag bara försöker hålla mig vaken någon timme till så kommer nog sambon upp ur badet och håller mig sällskap.
Frågan är bara om det är värt det. I natt fick jag nämligen gå upp till lilltjejen flertalet gånger då hon vaknade. Jag vet inte om det är för att hon började bli sjuk som hon har vaknat och inte kunnat somna om själv de senaste dagarna, eller om det kan bero på att hennes kära mor läste bockarna bruse som hon fick i påskpresent med väldig inlevelse. Lilla tjejen tyckte att det var helt ok när jag förställde rösten när lilla bocken Bruse skulle över bron, men när jag tog i och la in all min skådespelartalang i tolkningen av trollet som bor under bron så blev hon livrädd!!! Hon grät och var nervös i säkert en kvart efteråt.
I går tog hon självmant fram boken igen. Jag fick läsa första sidan där det bara är getter. När jag vände blad och trollet syntes så blev hon rädd igen, slog ihop boken och sa nej. Sen låg boken framme i några timmar. Lite då och då gick PBP dit och sa dä-nej! Jag förstår nu att jag har förstört mitt barn för livet. Hon kommer aldrig att kunna se troll utan att tänka på denna traumatiska upplevelse som hennes egen mor utsatte henne för.
Jaja, det får hon ta upp med psykologen när hon blir större.
Frågan är bara om det är värt det. I natt fick jag nämligen gå upp till lilltjejen flertalet gånger då hon vaknade. Jag vet inte om det är för att hon började bli sjuk som hon har vaknat och inte kunnat somna om själv de senaste dagarna, eller om det kan bero på att hennes kära mor läste bockarna bruse som hon fick i påskpresent med väldig inlevelse. Lilla tjejen tyckte att det var helt ok när jag förställde rösten när lilla bocken Bruse skulle över bron, men när jag tog i och la in all min skådespelartalang i tolkningen av trollet som bor under bron så blev hon livrädd!!! Hon grät och var nervös i säkert en kvart efteråt.
I går tog hon självmant fram boken igen. Jag fick läsa första sidan där det bara är getter. När jag vände blad och trollet syntes så blev hon rädd igen, slog ihop boken och sa nej. Sen låg boken framme i några timmar. Lite då och då gick PBP dit och sa dä-nej! Jag förstår nu att jag har förstört mitt barn för livet. Hon kommer aldrig att kunna se troll utan att tänka på denna traumatiska upplevelse som hennes egen mor utsatte henne för.
Jaja, det får hon ta upp med psykologen när hon blir större.
Kommentarer
Trackback
