Äntligen!

Nu har värkarna kommit igång ordentligt och på utsatt dag oxå. Coolt! :-) Känns så himla bra, fast det gör ju ont så klart! Förhoppningsvis får vi hälsa på våran nya lilla familjemedlem innan den här dagen är slut.


Dagen i Uppsala.

Idag var det då dags för våran tur till specialistmödravården i Uppsala.

Hela besöket blev lite av en överraskning. Det började med att vi fick komma in typ tjugo minuter tidigare än våran bokade tid. Trevligt värre! Sen satte läkarna (ja, vi fick två stycken. Tydligen var det någon som skulle lära sig om spec.mödravård där oxå) igång och pratade om varför de tyckte att det inte var så bra att sätta igång en förlossning. Risken är att man får svagare värkar. Vi fick även berätta våran version av PBPs förlossning.

Sen frågade hon hur länge jag kan tänka mig att gå över tiden. Sen tittade hon upp på mig och sa att -ja, den dagen har redan varit va? Då började jag storböla. JAAAA, precis så är det! Vi kom fram till att jag kan vänta till på måndag. Då fick vi en tid för igångsättning.

Sen blev det en gynundersökning. Det visade sig att jag var öppen fyra cm. Det kan ju betyda att bebisen kommer före måndag, sa hon och plötsligt kändes min värld så himla mkt bättre! :-)

Får se vad som händer framöver.

MVC.

Nu har jag varit på MVC. Ja, iof var det några timmar sedan, men jag passade på att vila lite och titta på en film i lugn och ro innan jag satte mig här.

Något grötande där nere blev det inte, men jag fick en tid till specialtistmödravården i morgon. Vi ska åka dit för att de ska bestämma om det blir någon igångsättning eller ej och om det blir så ska de bestämma när. Det ska bli lite spännande måste jag säga! Känns som att dagen då vi får se våran nya lilla äksling närmar sig.

Barnmorskan sa att det var en ytterst liten chans att de sätter igång redan i morgon, men man kan ju hoppas på någon gång de närmaste dagarna. Vi ska iaf äntligen ta itu med att packa de där väskorna som vi, eller kanske rättare sagt jag har tänkt att göra hur länge som helst.

Imorgon drar vi alltså till Uppsala. Håll tummarna för att vi ska få träffa våran bebis snart är ni snälla!

Bläääää!

Ni får ursäkta, men mer positivt än så här blir det inte...

Ingen bebis i sikte och kroppen håller på att svullna upp till oanade volymer. Det är sjukt hur mkt vätska som kan samlas i kroppen på så kort tid! Jag ser ta mig tusan inte riktigt klok ut.

Som tur är så ska jag till MVC imorgon och BM ska ta och gröta runt där nere för att ev få igång någon reaktion. Typ en förlossning var det tänkt alltså... PBP kommer att få vara några timmar hos farmor och farfar. Det ska bli lite skönt att vara alldeles själv hemma ett tag! Om det inte händer någonting imorgon så hoppas jag på att barnmorskan kommer att tala för en igångsättning. Vi får väl se vad som händer. Helst av allt skullejag ju vilja att det sätter igång i natt. Eller kanske ännu bättre i morgon bitti så jag får sova ordentligt först. Men vad tusan, bara den kommer ut snart, så ska jag väl klara det även utan så himla mkt sömn i bagaget.

Ja, ni lär nog få höra hur det går...

Långledigt från bloggen.

nu har jag varit och är väl fortfarande inne i en riktig bloggsvacka. Den här bloggsvackan kommer av att jag är nere i en svacka hela jag. Jag vill ha ut bebisen nu! Jag är sjuuukt trött på att bara gå och ha ont i alla möjliga och omöjliga delar av kroppen, samla på mig mera och mera vätska för var minut som går, trött på att inte kunna ta ordentliga promenader. Framför allt så är jag trött på mitt humör som tyvär inte är det bästa pga allt det här!!!

Kom ut nu du lilla skrutt!

Jag får väl hoppas att den där uppmjukningen som BM skulle försöka sig på på tisdag fungerar. Helst med omedelbar verkan. Annars hoppas jag på en igångsättning. Annars vet jag någon som man inte ska vara i närheten av efter den 27:e. Jag kommer vara ett vrak som med största sannolikhet kommer att explodera för minsta lilla. Jag hoppas verkligen att jag slipper gå över. Det känns tillräckligt otäckt med förlossningen iaf, utan att behöva fundera på om bebisen kanske väger närmare fem kilo och kanske fastnar och inte har lika stor tur som PBP som de fick igång...

Förresten så vaknade PBP i natt och hade svårt att somna om. Hon är inne i en period då hon drömmer otäcka drömmar. Ja, det tror jag iaf... Då satt jag inne hos henne ett bra tag. Under tiden så fick ajg en massa hugg i underlivet. Bra, tänkte jag! Då kan jag ju träna på andning och avslappning. Det gick åt skogen kan jag säga! Det märks verkligen att jag inte har tagit mig tid och tränat den här gången. Känns inte alls bra, men jag får väl skylla mig själv.

Har börjat att packa väskan lite. Tänkte att jag faktiskt skulle kunna packa klart en väska till PBP så jag slipper springa runt och göra det när allt har satt igång. Hon har ju så pass mkt kläder på sig att hon klarar sig utan några ombyten och så. Kanske ska passa på att göra det i morgon.

Får se när jag orkar sätta mig här framför datorn igen.... Förhoppningsvis tittar lillen/lillan ut snart och då blir jag förhoppningsvis lite gladare igen!

Äntligen skiner solen!

Hade tänkt att vi skulle gå till öppna förskolan idag, men som tur är så har jag inte sagt ngt till PBP än, för om man gör det så blir det ett himla liv om man ändrar sig senare! Nepp, idag blir det en promenad. Vi måste gå förbi MVC för jag glömde att hämta ut TENS-apparaten när jag var där i fredags. Utan den skulle jag nog känna mig väldigt ensam och hjälplös när värkarna kommer! Jag älskade min TENS förra gången. Kanske inte lika mkt som lustgasen, men bra länge hjälpte det med bara TENSen.

En promenad känns inte helt fel idag alltså! Det är dagar som denna som man verkligen kan njuta av att vara hemma! Även gårdagen var sådan, trots vädret. PBP som hade varit borta fredag-söndag var helt underbar. Vi stannade inne hela dagen och gjorde bara en massa myssaker och humöret var på topp hela dagen för oss båda. Underbart med sånna dagar! :-)

Nu längtar jag till sommaren! Sitta på stranden så där i lagom skugga med några vänner, bebis, karl och så klart PBP som badar i vattenbrynet med sin älksde Pippi baddräkt. Hon älskar Pippi för tillfället! Jag passade på att köpa en massa Pippisaker på lillaw.se när de hade storrea. Nu är PBP Pippifierad och hon ÄLSKAR det! :-) Skönt att kunna göra sin dotter nöjd så lätt! :-)

Ut i det vackra vädret!

Insåg just att vi måste leta rätt på en försvunnen krita först, innan jag glömmer bort det hela och någon ev målar tapeter och annat när jag vänder ryggen till... Det blir alltså till att krypa på golvet ett tag först. Sen ska vi ta den där härliga promenaden.

Slöhelg!

Den här helgen hade jag tänkt att vi skulle hinna göra så mkt saker eftersom PBP inte har varit hemma. Det har inte riktigt blivit så...

Jag har varit sjukt trött. Igår med en riktig huvudvärk oxå! Ingen höjdare alltså! Jag sov mig igenom gårdagen i stort sätt. Även denna dag går lite i samma tecken. Jag har iaf tvättat och packat bebissakerna som ska med till BB. Kände att jag var så illa tvungen att göra någonting iaf.

Jag var ju på MVC i fredags. Magen hade vuxit som den ska. Ungen har ploppat upp lite och är nu ruckbar istället för fixerad, Hb-värdet var lågt. Nu ska här käkas maxdos av järntabletter. Helst på kvällen, då de tas upp som bäst. Gäller bara att komma ihåg dem... Vad mer??? Jo, just det! Jag har gått upp tre kilo på två veckor. HURRA!!! Eller kanske inte! Det är vätskan som kommer smygandes... Hoppas barnet tänker titta ut snart, för jag vill inte gå upp lika mkt som jag gjorde med PBP på slutet. Gör jag det så kommer jag att väga minst 250 kg när det väl är dags. FY!

Efter det besöket åkte vi till V-ås och beställde vagn. Det blev en sån som jag visat tidigare här på bloggen. Den känns jättebra att köra, får plats i bilen (även om inte så mkt annat får plats samtidigt) och har reält med plats för båda barnen. Sen köpte vi löparskor till sambon oxå. Han är ju så duktig så han ska börja springa nu. Första rundan i morse straxt efter sex. Duktigt värre! Själv låg jag i badet och läste tidningar under tiden. I den här familjen prioriterar vi lite olika... ;-) Jag är inte så mkt för att springa för tillfället, eller rättare sagt, när är jag det över huvud taget? Och med det här tråkvädret så blir jag helt handlingsförlamad!

Vi har förresten blivit inbjudna till en infoträff på PBPs blivande förskola. Det är den 1/6! Hoppas verkligen att bebisen har tänkt att komma ett par dagar tidigt. Annars finns det viss risk för att åtminstonde jag och lillen är kvar på BB.

De har ju gjort sånna här mätningar då en jäklarns massa människor hoppar samtidigt. Sen kollar de om det ger ngt utslag på vad det nu är för instrument som mätertyp jordbävningar och sånt. Jag tänkte försöka mig på ett liknande experiment. Fast med tankekraft istället. Kan inte alla ni som läser vara så snälla och tänka på att bebisen ska komma ut NUUUUUU!!! Om tillräckligt många tänker så, så kanske han eller hon faller för grupptrycket och tittar ut. Värt ett försök, eller hur!?!

Återkommer med hur det går.

Dagen som kommer.

Äntligen fredag igen då!

Ska till MVC idag för näst sista gången. Bara en vanlig rutinkontroll. Detta betyder att sambon måste sluta tidigare för att ta hand om PBP. Lite stressande att ha henne med nämligen! Trevligt att få hem sin karl tidigare än vanligt!

Sen ska vi till V-ås där vi ska träffa min mor och far och lämpa över våran lilla skatt som ska vara hos dem fram till på söndag. En barnfri helg alltså. Ska försöka få med mig karln på långpromenader och sen så skulle vi behöva städa ordentligt oxå. Kan även tänka mig att vi kommer att hyra ett par filmer och titta på alldeles ostört. Det ska bli härligt! Kan tänka mig att det inte blir så många lugna helger framöver.

Sen ska vi köpa joggingskor till sambon. Han ska nämligen börja spring igen den hurtbullen. :-) Och så ska vi ju beställa vagnen oxå.

Ingenting igår.

Nej, igår blev det inget bloggande. Varför då kanske ni undrar? Och gör ni inte det så får ni veta det nu iaf. :-)

Jag harde känt väldigt lite fosterrörelser igår och i förrgår. Inte alls så mkt som den lilla brukar bete sig. Vi kom fram tilla tt det kanske var bäst att ringa och höra vad de som kan lite om graviditeter och barn och sånt säger. Sagt och gjort, jag ringde till förlossningen. De tyckte att vi skulle komma in så att de fick titta på den lilla. Det var bara att packa in sig i bilen och åka till Uppsala.

Jag fick ligga i över en timme med en sån där hjärtmonitor kopplad till magen. De kände och klämde ganska så reält på magen oxå, vilket fick den lilla där inne att vakna till liv ordentligt. Så mkt som den rörde sig under den dryga timmen hade den inte rört sig på två dygn. Då tänker man lite fint att kunde du inte ha visat upp det där hemma istället, så hade vi sluppit åka iväg sent på kvällen... Men hellre en extra koll, än att det skulle vara ngt fel och att man inte orkat kolla upp det!

Allt var altså bra med bebisen. Skönt!

Läkaren som vi fick träffa hade med sig en läkarkandidat. Det tycker jag är riktigt bra de gångerna som jag har varit med om det! Då berättar de om allt de gör och varför de gör som degör. Det blir iaf jag mkt tryggare av! Jag tror attdet måste ha varit bland läkarkandidatens första dagar, för han var väääääldigt försiktig och tafatt. Men viktigast av allt så hade han varma händer och då spelar det ingen roll om undersökningarna tar lite tid och känns lite tafatta. Det var lite roligt att känna skillnaden på en som var van vid att göra undersökningarna och en som inte var det.

Jag tror även att läkaren råkade försäga sig om könet på bebisen. Sambon är inte lika säker på det, men så hörde han inte samtalet heller, för PBP var lite trött och grinig vid det laget. Vi får väl se om tre veckor om det var så eller ej. Jag hoppas på det, för det vore roligt!

När vi väl kom hem vid halv elva så somnade vi alla ganska så ovaggade. Det är konstigt vad mkt energi det går åt när man är nervös!

Resultaten av den sena sänggången igår blev en inte alls munter dotter idag. Men jag måste säga att hon är otroligt duktig när det kommer till att vara uppe några extra timmar så där på kvällen! Sen att hon är trött dagen efter är ju inte så konstigt, eller hur!?!


Tacksamma små barn... :-)

Vi var förbi affären och handlade lite idag. Såg att de hade extrapris på filmen Alvin och gänget. Tror iaf att det är så den heter. Den kostade hela 29:- Den rymdes med andra ord i våran budget. :-)

Vi tyckte då att vi var väldigt snälla som frågade PBP om hon ville ha den filmen. Självklart ville hon det. Satt och höll i den hela tiden i affären och direkt när vi kom hem så sprang hon fram till TVn och satte sig sedan i soffan. Vi kunde inte sätta på den snabbt nog.

Recension av filmen: PBP tyckte att menyn och ett par utav sångnumren var bra. Hennes mor som tittade klart på hela filmen tyckte att det var en mysig barnfilm som var värd sitt pris och som säkert kommer att uppskattas om något år eller så...

Det är lite dubbelt det här med att låta barn titta på TV. Vi vill ju inte att lilltjejem ska sitta framför dumburken så mkt, men det är ju skönt att kunna ta till ibland! Just nu har vi dock ingen film som roar längre än typ två minuter. Teletubbies som hon älskade förut verkar hon ha tröttnat på. Funderar på om vi ska köpa en drömmarnas trädgård till just de här stunderna.

Iof älskar hon att man läser för henne. Det kan man verkligen få göra hur länge som helst, men ibland vill man ju att hon ska kunna vara själv en stund medan man fixar med någonting.

har ni några tips eller råd? Hur gör ni när ni behöver en stund för er själva?

24 dagar kvar...

Nedräkningen har startat! Det är nu 24 dagar kvar till beräknad förlossning. Dagen till ära så har jag suttit och tittat lite på webbisarna. Innan vi kan förstå det så kommer vi själva att sitta där med ytterligare ett utav världens finaste barn.

Längtar!

Ord som bara ploppar ut!

Just nu är PBP inne i en hur rolig fas som helst! Det kommer ut nya ord ur munnen på henne varje dag. Det kan ibland vara svårt att hänga med i svängarna! :-) Jag tror att det var i onsdags som hon sa sin första tvåords mening. Om man nu kallar två ord för en mening. Jaja, det gör jag iaf! Pappa jobbar sa hon. Förut har hon tecknat jobbar, men nu för tiden tycker hon att det är lättare att säga det. Utom när hennes mamma är otroligt trögfattad och inte förstår vad hon menar, för då förstärker hon så fint med tecknet för att även en sån trögtänkt människa som jag ska förstå samtalet. :-) Det är helt underbart att se!

Sen har hon ju mkt egen vilja och säger vad hon vill med volymknappen fullt påslagen, men men, jag tror att hon har att brås på där... :-)

Hon är i vilket fall som helst väldigt intresserad av att kommunicera just nu och hon ger sig oftast inte förrän vi har förstått vad hon verkligen vill ha fram.

Hon är även väldigt intresserad av bebisar! Hon plockar fram varenda bok vi har som innehåller bilder på bebisar. Hon berättar att de äter, sover, skriker, gråter osv. Idag drog hon tex upp sin tröja och pekade ovanför magen och sa bebis. Jag frågade då om hon hade en bebis i magen. Det hade hon ju inte, för det vet hon ju att bara mammor kan ha. Sen gick det upp ett liljeholmens för mig, för tidigare under dagen så hade vi pratat om att bebisar får mjölk får mammans tuttar. Hon visade ju det! Då frågade jag om bebisen skulle få mjölk från hennes tuttar. JAAAAA! fick jag till svar. Berättade då att bebisar bara kan få mjölk från mamma. Intefrån pappa eller från ett barn. Det verkade vara helt ok och sen pekade hon på mina tuttar och så var den lilla lektionen slut. :-)
Hur härligt är det inte att få vara med och följa hur ett barn tänker, lär sig och utvecklas. :-) Jag ska verkligen försöka att njuta av varenda sekund, för snart har hon gått ut skolan och flyttat hemifrån.

Ska kolla ny barnvagn på fredag.

Troligtvis blir det en sån här.



Det lutar iaf mot det nu. Ska bara kolla så att den går in i bilen och så. Jag vet att många tycker att det är dumt att köpa en vagn med små framhjul, men jag har verkligen fastnat för just den här vagnen. Mycket pga det stora utrymet för barnen, utan att vagnen blir så många centimeter bredare utvändigt. Om det nu blir en likadan vinter som det har varit så kommer jag säkert att ångra mitt val då, men men. Hur ofta har vi haft såndanna vintrar? Sen så bor vi i stan. Det betyder ju att det för det mesta finns någolunda plogade gator att gå på.

Vi får se om vi beställer en på fredag. Då ska vi nämligen till Västerås och klooa lite till. Vi ska nämligen få en barnfri helg nästa helg. PBPs mormor och morfar ville så gärna passa på att ta hend lite om sitt barnbarn innan hon får ett syskon.

Igång igen...

Grannen som vi inte har hört någonting ifrån under helgen och som skulle vara fårdig med allt oljud för bra länge sedan (berättade han själv), är nu igång igen...

Jag börjar bli sjukt trött på det och jag antar att även ni som läser bloggen känner likadant. Klockan är nu kvart i nio och han borrar i väggen mot våran lägenhet. Han har varit här större delen av dagen, men tydligen sysslat med andra tysta aktiviteter. Sånna förstår ni är väldigt viktiga att göra på dagtid så att man inte stör grannarna när de är vakna. ;-)

Den här gången hade jag tur och PBP vaknade inte. Jag tror inte att han som ung singelkille förstår att det inte spelar någon roll om han borrar ett, tre eller tjugo hål. Har hon vaknat och blivit rädd så är det ca en timmes ny nattning innan hon är så pass lugn så att hon kan somna om. Det gör ganska så mkt! Samtidigt är det det här med att hon har blivit lite rädd dör att gå och lägga sig. Känns inte alls roligt...

Sen har jag ju en karl som gillar eller gillar är nog fel uttryck, men han talar gårna om högt och argt vilken idiot han tycker att grannen är. Jag har försökt att förklara för honom att jag tror att det bästa är att inte bry sig om det utan bara berätta för PBP att det är grannen som borrar. Geonom att brusa upp varje gång så blir det ju dubbelt läskigt för henne. Jag tror att han nu börjar förstå vad jag menar, för nu försöker han lägga band på sig och inte bry sig så mkt.

Hoppas verkligen att ni ska få slippa läsa någonting mera om grannarnas renoveringar för en lång tid framöver!

V.37

Du fortsätter att gå på kontroll varje eller varannan vecka. Barnets vikt och position kontrolleras vid varje MVC-besök. Den här veckan är en lämplig tid att gå på studiebesök på den förlossningsavdelning där du tänker föda. Nu är det vanligt att känna förvärkar. Livmodern blir hård i ungefär 30 sekunder och sedan slappnar den av. Dessa sammandragningar ska inte göra ont. Ofta stiger nu känslan av spänning och förväntan ju närmare förlossningen du kommer.

Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen. Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar.

Under graviditetens större del har barnet förlitat sig på dig för att slippa infektioner, men under tiden har hon eller han också byggt upp sitt eget immunsystem. Efter födseln fortsätter detta att utvecklas och stärks även genom amning. Den första mjölken som kommer ur dina bröst kallas råmjölk och är rik på näring och antikroppar. Den egentliga modersmjölken kommer igång två - tre dygn efter förlossningen med hjälp av barnets aktiva sugande på brösten. Mjölken är näringsmässigt väl sammansatt, ger ett bra skydd mot infektioner och stärker barnets immunförsvar. Barnet brukar nu träna sig på att andas men eftersom det varken har luft i eller utanför lungorna resulterar detta ofta i fostervatten i strupen med hicka som följd. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.

Sambon kom idag och hade lite panik i rösten när han berättade att det faktiskt bara är 25 dagar kvar till beräknad förlossning. SJUKT! Jag har hela tiden tyckt att det är ganska så lång tid kvar. Nu när det dock är mindre än en månad kvar så är det liktsom ett tidsintervall som man kan greppa. Det känns lite sjukt att tänka på att vi om en månad förhoppnigsvis sitter här med två barn. Det är som att det inte har slagit mig förrän nu.

Visst fattar jag att jag har tillverkat ett barn och burit det i min kropp i drygt åtta månader, men det är ändå svårt att förstå att våran lilla familj snart kommer att bestå av en alldeles ny liten riktig människa med egna tankar och ett eget humör. Det ska verkligen bli hur mysigt och härligt som helst och jag ser verkligen fram emot det, MEN det är oerhört svårt att greppa och kunna se den här lilla personen framför sig! På något sätt så känns det som att jag hade lättare för det förra gången.

Att jag hade lättare för det då kanske kan bero på att jag den gången läste på om graviditet, förlossning och bebisar varje dag. Jag hade tid att ligga och känna på magen i flera timmar varje dag om jag kände för det. Jag hade helt enkelt tid för den graviditeten och jag gav den all tid som jag tyckte att den behövde.
Den här gången har jag inte alls hunnit med att koncentrera mig inåt och fokusera på barnet där inne. Det känns lite som att det får gå som det går. Antagligen så kommer det att gå bra. Om inte så tar vi det då. Bebisen får jag helt enkelt ta och lära känna när den kommit ut.

Här om dagen letade/plockade/rotade eller vad man nu vill kalla det för PBP bland mina böcker i bokhyllan. Där hittade hon profylaxboken. Jag har nu läst vissa delar av den. Vet bara inte riktigt hur jag ska få in det där med att träna andning, avslappning, krystning och sånt. Tror nog att den här förlossningen får gå lite mer som den går. Lite avslappning ska jag dock försöka få in varje dag. Det hjälpte sist!


RSS 2.0