Sjuka drömmar!

Är det ngn mer än jag som mest bara drömmer helsjuka drömmar?

I natt drömde jag att jag var hemma hos en gammal kompis som jag inte har träffat på jättelänge. Hon bor inte kvar där utan bara hennes föräldrar och syster som jag dock bara fick en jätteliten glimt av i drömmen. De har en gård med många hästar. Hästarna står i jättesmå hagar. Mer som boxargjorda av lite eltråd. De är hemskt aggressiva. Ja, hästarna alltså...

Kompisen berättar att gården ska säljas och undrar om inte jag är intresserad? Jo visst, säger jag. Men ska inte du och din kille köpa den då? Nej det skulle de inte, men ngn förklaring till varför fick jag inte så jag bara antar att de trivs väldigt bra i det huset som de redan bor i.

Så jag funderar alltså här på att köpa en gård ute på Eskilstunas landsbyggd... Hmmm, undrar vad sambon skulle tycka om pendlaravståndet??? Liiite långt att cykla kanske?!? Men å andra sidan så skulle väl kanske hans mage som han tjatar om kanske försvinna.

Efter ett tag så får jag reda på varför gården ska säljas. Det visar sig att pappan i familjen har gått bort under en hjärtoperation. Jag blir så sjukt ledsen över det så jag börjar grina. Vaknar till lite snabbt och märker att jag gråter på riktigt. Somnar om igen och drömmen fortsätter. Jag sitter där och störtbölar och kompisen och hennes mamma är helt oberörda. Mamman springer fram och tillbaka med saker som hon antagligen ska packa ner i flyttkartonger. Så här sitter jag både länge och väl. Sen väcker min lilla älskade katt mig och det blir dags att hoppa ur sängen och ta fram blommsprutan och spruta lite på henne.

Är det inte konstigt hur man drömmer. Varför drömde jag om just den här familjen? Hästar i små hagar och att ngn avlider under en operation beror nog på överdosering av RSPC (djurpoliserna) och Greys. Så det kanske inte är så konstigt iaf...

En annan sak som jag har mårkt är att jag har börjat att gnissla tänder och bita ihop käkarna igen. Jag gjorde det förut, men lyckades träna bort det genom avslappning och att lägga tungan lite mellan tänderna. Men nu har jag alltså börjat igen. Förra gången var när jag var superstressad och inte mådde bra,men nu tycker jag väl varken att jag är stressad eller mår dåligt. Visst, jag hade en skitdag igår, men det har väl alla lite då och då, eller hur?!?

Dags att börja träna på avslappning igen alltså...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0