Fredag.
I morgon är det äntligen fredag igen. Tror att jag har rätt i det iaf. Dagarna bara snurrar förbi och när man bara går hemma och vankar, så spelar det inte så himla stor roll vilken dag det är. De ser ändå ungefär likadana ut.
I morgon ska vi åka och bada. Ska bli jätteroligt! PBP har inte badat, om man bortser från de dagliga baden i badkaret, sedan vi var på babysim. Det var verkligen jättelänge sedan! Vi, eller kanske mest jag, försökte kasta i henne i havet när vi var ute med båten i somras. Det tyckte inte hon att jag skulle göra. När hon hade fått i lilltån i vattnet så började hon att illtjuta. Alla som känner PBP vet att när hon sätter den sidan till så är hon väldigt bra på att tjuta högt!!! Röstresurserna har hon ärvt av far sin. Detta gjorde att jag säkert bara försökte doppa i henne si så där en fyra fem gånger innan jag gav upp. Folk skulle ju kunna tro att jag höl på med misshandel av lite högre grad än att bara förfrysa tårna på barnet. För det räknas väl inte på riktigt? :-)
Själv var jag ju sååååå otroligt modig att jag doppade mig en hel gång under våran semester. Då efter att noga ha tänkt över för-och nackdelar med att bli ren på hela kroppen. Det övervägandet tog nog närmare 40 minuter där på bergshällen. Men ni vet väl att det är viktigt att tänka efter ordentligt innan man tar sånna viktiga beslut. Tänk om jag hade ångrat mig när jag väl hade kommit upp. Det tar faktiskt ett par dagar då man bara snabbt vaskar av väl valda delar av kroppen, innan man får ett sånt smutslager och en sån doft av gammal kropp. Eftersom jag hann tänka igenom det hela ordentligt så ångrade jag mig heller inte.
De andra som var med på semestern kallade mig för badkruka. Det är ju bara så att de inte förstår hela den där viktiga processen. Om det var ngn som var en badkruka så var det sambon! Han tog ju säkert 10 minuter på sig att komma i vattnet. Jag menar, han är ju karl. Ni karlar ska väl inte kunna känna sån där smärta som kallt vatten ger. Ni ska ju kunna vara ute och jaga bisonoxar mitt i snålkallaste vintern iklädda enbart ett litet höftskynke. Sen ska ni dra hem den lilla oxen till oss kvinnor som hungrigt sitter som hungrar och fryser under våra skinfällar framför brasan. Helstekt bison kan inte vara helt fel en kall vinterkväll.
Fast jag antar att nu när vi är mera jämnställda och så könen emellan, så kanske den sär smärttåligheten sakta men säkert försvinner från er män? Jag var bra. Nej, jag var otroligt bra på att tåla smärta när min lilla 4650g bebis skulle titta ut. Det räcker för mig. Förhoppningsvis behöver aldrig min karl känna ngt som gör lika ont. Just därför känner jag att jag ahr all rätt i världen att kalla honom för badkruka, fast det kanske finns en ännu större kruka vid tangentbordet.
Så är det att vara kvinna och ha fött ett barn. Man har alltid ett överläge. :-)
I morgon ska vi åka och bada. Ska bli jätteroligt! PBP har inte badat, om man bortser från de dagliga baden i badkaret, sedan vi var på babysim. Det var verkligen jättelänge sedan! Vi, eller kanske mest jag, försökte kasta i henne i havet när vi var ute med båten i somras. Det tyckte inte hon att jag skulle göra. När hon hade fått i lilltån i vattnet så började hon att illtjuta. Alla som känner PBP vet att när hon sätter den sidan till så är hon väldigt bra på att tjuta högt!!! Röstresurserna har hon ärvt av far sin. Detta gjorde att jag säkert bara försökte doppa i henne si så där en fyra fem gånger innan jag gav upp. Folk skulle ju kunna tro att jag höl på med misshandel av lite högre grad än att bara förfrysa tårna på barnet. För det räknas väl inte på riktigt? :-)
Själv var jag ju sååååå otroligt modig att jag doppade mig en hel gång under våran semester. Då efter att noga ha tänkt över för-och nackdelar med att bli ren på hela kroppen. Det övervägandet tog nog närmare 40 minuter där på bergshällen. Men ni vet väl att det är viktigt att tänka efter ordentligt innan man tar sånna viktiga beslut. Tänk om jag hade ångrat mig när jag väl hade kommit upp. Det tar faktiskt ett par dagar då man bara snabbt vaskar av väl valda delar av kroppen, innan man får ett sånt smutslager och en sån doft av gammal kropp. Eftersom jag hann tänka igenom det hela ordentligt så ångrade jag mig heller inte.
De andra som var med på semestern kallade mig för badkruka. Det är ju bara så att de inte förstår hela den där viktiga processen. Om det var ngn som var en badkruka så var det sambon! Han tog ju säkert 10 minuter på sig att komma i vattnet. Jag menar, han är ju karl. Ni karlar ska väl inte kunna känna sån där smärta som kallt vatten ger. Ni ska ju kunna vara ute och jaga bisonoxar mitt i snålkallaste vintern iklädda enbart ett litet höftskynke. Sen ska ni dra hem den lilla oxen till oss kvinnor som hungrigt sitter som hungrar och fryser under våra skinfällar framför brasan. Helstekt bison kan inte vara helt fel en kall vinterkväll.
Fast jag antar att nu när vi är mera jämnställda och så könen emellan, så kanske den sär smärttåligheten sakta men säkert försvinner från er män? Jag var bra. Nej, jag var otroligt bra på att tåla smärta när min lilla 4650g bebis skulle titta ut. Det räcker för mig. Förhoppningsvis behöver aldrig min karl känna ngt som gör lika ont. Just därför känner jag att jag ahr all rätt i världen att kalla honom för badkruka, fast det kanske finns en ännu större kruka vid tangentbordet.
Så är det att vara kvinna och ha fött ett barn. Man har alltid ett överläge. :-)
Kommentarer
Trackback
