Barnskratt.

Finns det ngt mer underbart än att höra ett barn skratta. Det är alltid ett ärligt skratt som kommer nere från maggropen, eller nästan nere ifrån tårna. Det liktsom bubblar ut ur munnen och när det blir för roligt så kommer det ett skrik och barnet kiknar av skratt. Allt som barn gör är så oförstört och rent. Det finns inga baktankar. Tycker barnet att man är rolig så skrattar det. Inte för att vara snäll eller för att det skulle såra ens känslor om det inte skrattar. Helt ärligt skratt. Det finns ingenting bättre!

Sitter och lyssnar på när sambon och PBP busar. Hon skrattar så hon kiknar och vi två vuxna kan inte annat än att göra det samma, för ärligt skratt är ju så himla smittande! Hon är ju så go att man skulle kunna pussa och krama ihjäl henne, nästan iaf...

Jag älskar verkligen min lilla ängel med de ljusa lockarna som står rakt ut från huvudet och som ibland får henne att se ut som en galen professor! Kärleken till ett barn är den renaste kärleken jag någonsin upplevt! En kärlek som bara växer och växer! Hela jag är uppfylld av den och ibland känns det som att man ska spricka för att den fyller en så totalt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0