Kort semester.

Nu har det allt blivit en kort bloggsemester här. Jag har inte haft en tanke på att sätta mig vid datorn och det är ganska så ovanligt för mig! Inte förrän nu när det mest bara var skit på TVn och jag sitter uppe för mig själv som vanligt så kom jag på att jag skulle hit.

                                           


Såg att det var flera nya bloggar på toplistan nu. Ska ta och kolla in dem om jag inte blir för trött. Skulle gärna vilja hitta en som tilltalar mig. Men samtidigt så känns det som att jag inte vill bli fast i att läsa en blogg precis varje dag, vilket kommer bli fallet om jag väl hittar en som jag älskar... Hittade en rolig förut som handlade om smink. En jätteduktig tjej som kom med mya sminktips varje dag. Tyvär kommer jag inte ihåg vad den hette... Sen tror jag att jag skulle ha tröttnat efter ett par veckor eftersom jag inte sminkar mig så mkt själv...

Var by the way superladdad för en tur i spåret i dag! Men inte riktigt så laddad att jag kände för att plaska mig fram i ösregnet som är utanför fönstret... Det får bli nystart på joggandet en annan dag. Känner ni igen mig??? Bortförklaringarna haglar... :-) Jag gick och köpte mig en tidning som lite tröst istället. Behövde inte plaska så mkt då iaf. Sen så behövde jag jäst och vetemjöl till imorgon för då är det dags för brödbak igen. 

                                                 


Ja, ni som följer bloggen kommer att märka, om ni inte redan gjort det, att det pratas mkt mat, bröd och barn här. Lite det som mitt liv kretsar runt just nu känns det som.

Imorgon är det iaf dags att åka till mormor och morfar med PBP. De lät så glada så sist jag pratade med dem för nu ska de vara barnvakter den här helgen, komma hit och fira PBP om två helger. Och om tre helger så ska de vara barnvakter igen, för då ska vi på inflyttningsfest. Tjohooo!!! Man märker ju klart och tydligt att man inte är den som är mest populär längre... Fast det gör mig ingenting. :-) Det är bara roligt att de tycker om att ta handom sitt lilla barnbarn och att de ställer upp och är barnvakter när vi behöver. Tack snälla mamma och pappa. 
          
                                               

På tal om barnvakter så måste vi börja träna PBP att vara lite mer med hennes farmor och farfar oxå. Vi behöver ha dem som barnvakter när vi behöver åka båda två till Uppsala för äggplockning och provrörsinlämning, om jag säger så... Det vore även skönt att kunna ha henne där när jag behöver åka till Upsala för att kolla äggstockar och få ägget insatt! De är tillbaka från semestern imorgon så sen är det väl bara att börja träna.

Jo, jag köpte ju en tidning. En barn och föräldratidning så klart... Det stod om den väldiga krisen och hur man skulle komma över chocken när man hade skaffat nr 2 och märkt hur jobbigt det är att ha två barn. Vet inte riktigt om jag vågar läsa artikeln. Ibland tror jag att det är bättre att inte vara allt för förberedd. Om man tror att en viss sak ska hända så händer det ofta. Det tror jag mkt på när det gäller djur och barn. De läser av så mkt i energin man ger ut och kroppshållning osv. Man tror ofta att man kan fejka mer än vad man kan. 


                                         
Man ska väl vara glad så länge det inte är 8!!! barn i magen som den här kvinnan har. Då kan jag verkligen tänka mig att tidigare barn känner sig undanskuffade!


Fast hur farligt kan det bli liktsom. Jo om det skulle bli så att vi får ett barn med speciella behov så kan jag tänka mig att det kan kännas tungt och att det barnet tar mkt extra av ens tid, så det blir mindre tid för PBP. Jag tror att det är viktigt att man verkligen ser till att det stora barnet får ensamtid med varje förälder. Eller rättare sagt att båda barnen får ensamtid med båda föräldrarna. Men det är väl det stora barnet som lättast känner sig undanknuffad och blir svartsjuk.

Sen så känner jag att PBP har varit relativt krävande som bäbis och hon kräver fortfarande mkt uppmärksamhet och talar väldigt tydligt om ifall att hon inte tycker att man gör rätt saker. Nu börjar hon dock bli så pass stor att jag känner att jag utan dåligt samvete kan säga att nu har mamma och pappa bestämt så här och du får skrika hur mkt du vill, men det är så här det blir, punkt! Ibland så gastar hon som bara den, men det blir oftare och oftare som man liktsom ser på henne att -oj, mamma menar allvar. Ok, då blir det väl så då. Och så går det bra iaf. Det är skönt nu när hon förstår en hel del utav det man säger.

Var uppe hos Sandra och Agnes i veckan. Agnes är ca 2,5 mån yngre än PBP. Hon skrattar bara när Sandra säger till henne att hon inte får göra ngt. Precis så som PBP gjorde och som jag inte har märkt att hon inte gör så ofta längre. Det var Sandra som sa det. Hon sa att det verkar ju som att PBP lyssnar iaf och det hade hon ju helt rätt i. Jag har bara inte tänkt på det. När utvecklingen går långsamt framåt så lägger man inte lika lätt märke till den som om det är ngt som går fort. Som tex vända sig eller gå. Men iaf, när PBP var lika gammal som Agnes så sket hon fullständigt i när jag sa ajaj eller du får inte. Hon gjorde det till en lek. Shit vad roligt, när jag gör så här så börjar mamma skrika och kommer och tar mig. Tjoho, vad roligt! Visst, det är fortfarande vissa gånger som hon gör på det sättet, men för det mesta så har hon vuxit till sig och börjat lyssna.

Jo, vi var ju och åt grillbuffé igår. Det var jättegott och trevligt! Tyvär kände jag mig tvungen att gå ganska tidigt eftersom PBP inte sov bra och sambon faktiskt behöver gå upp tidigt. Han hade varit tvungen att söva henne två gånger och jag ytterligare fyra gånger under natten. Plus att hon skrek i sömnen och var väldigt orolig över huvud taget. Är det inte typiskt att det ska bli en sådan natt när man för en gångs skull hittar på ngt en kväll...

                             
Detta serverades dock inte på buffén. Grillat marsvin. Hmmm, ser annorlunda ut...


Det känns inte jätteroligt att lämna bort PBP den här helgen. Dels för att hon har sovit oroligt den senaste tiden, men även för att jag ska åka och lämna henne där. De andra gångerna som vi har lämnat bort henne så har mamma och pappa kommit hit och hämtat henne. Det känns mkt bättre, för då är det hon som åker iväg på äventyr med mormor och morfar och inte jag som åker ifrån henne som det blir den här gången. Det blir ju lite annorlunda när jag lämnar kvar henne hos dem. Men det går säkert bra. Det vet jag med säkerhet, men det bara känns lite mer olustigt...

Förresten, jag ska bli bjuden på resturang och bio på lördag av min karl! Det ni!!! Och det var han som kom med idén. Inte illa pinkat va?!? Jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Först världens finaste bukett med rosor och sen det här. Det vi ska göra i helgen kan ju ha och göra med att vi firar 7 år som förlovade på söndag. Tiden går så jäklarns fort! Vi ska iaf se Harry Potter om inte planerna blir ändrade. Jag har verkligen längtat efter den här filmen! Jag är ju helt såld på både böckerna och filmerna. det känns lite tråkigt att den sista boken kom ut för ett tag sedan! Då tar ju liktsom historien slut...
Nepp, ska nog ta och kolla om det börjar ngt bättre på TV nu.

God natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0