Änligen sover hon!

En och en halv timme tog det lite drygt. Från det att jag lade ner PBP på kudden för första gången till det att hon somnade. Ingen höjdare att sitta och lyssna på sitt förtvivlade barn så länge, men förhoppningsvis hjälper det henne i längden. BVC sköterskan sa att det skulle ta ungefär hälften så lång tid dag två. Jag ser fram emot endast 45 min med en jätteledsen tjej imorgon. Dag tre ska visst de flesta barn somna lugnt och stilla på en gång. Jag känner mig lite skeptisk inför just det, men vi får väl se. Kanske blir det så. Bara tiden förkortas varje kväll så är jag nöjd. Men bäst vore det ju så klart om hon verkligen somnade av sig själv redan på söndag kväll!

Är det ngn som har erfarenhet av metoden, så skriv gärna och berätta hur det har gått för er.

Nu väntar TVn på att jag ska komma och titta ett slag,men jag tror inte att det blir så länge. Känner mig nämligen lika slut som PBP var på slutet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0